Innehållsförteckning
Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera efter sin bästa förmåga.
Höga förväntningar för att alla ska lyckas
Resultat under SKA-strategin höga förväntningar handlar om relevanta betyg och nulägesbedömningar. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. I Svedala arbetar vi kontinuerligt med analys och uppföljning av resultat. Resultaten ska vara relevanta och ligga till grund för analyser, slutsatser och åtgärder. Utifrån analys av resultat får rektorer en bild av vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som elever behöver utveckla och därmed också vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som lärare behöver utveckla för att tillgodose elevernas behov.
Resultat
Hur arbetar du som rektor för att förbättra resultaten?
Rektors beskrivning av resultat:
- Relevanta betyg och nulägesbedömningar.
- Vilka kunskaper/förmågor har eleverna?
- Vilka kunskaper/förmågor behöver våra elever utveckla?
- Vilka effekter har vårt agerande haft på våra elevers resultat?
Beskrivning av resultat
- Elevernas kunskapsresultat i form av resultat på nationella prov, andra prov och tester, såväl skriftliga som muntliga samt betyg.
- Jämförelser mellan elevresultat på genus, grupp, klass och skolnivå samt med kommunen och riket.
- Verksamhetens måluppfyllelse inom läroplanernas övergripande mål och riktlinjer.
- Resultat från vad genomförda utvecklingsinatser lett till.
- Vilka resultat samlas in och redovisas? Vilka förändringar har du gjort?
- Hur hanteras eventuella avsteg i likvärdigheten avseende klass, ämnen, kön, betygsspridning et cetera?
- I vilken omfattning använder skolan resultat från prov och undersökningar systematiskt för att få information om på vilka områden skolan kan förbättra sig?
- Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla?
ur lönekriterier för lärare, förskollärare, fritidspedagoger och studie- och yrkesvägledare
Kunskap, utveckling och lärande
Läraren omsätter läroplanens intentioner vad gäller kunskap, utveckling och lärande.
Det innebär bl a:
- Har en helhetssyn på sitt uppdrag och är förtrogen med målen i våra styrdokument och vet att det är en förutsättning för att nå framgång med uppdraget
- Synliggör och arbetar aktivt med målen för barn/elever och förvissar sig om att de förstår samt att målen genomsyrar undervisningen
- Tydliggör läroplanens mål för vårdnadshavaren
Analys av resultat
- Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen,
- Vad dessa antaganden bygger på, vad säger forskning och utvärderingar om liknande frågor.
- Om orsakerna tydligt framgår av dokumentationen eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras
- Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?
- Vilka skillnader i resultat och måluppfyllelse ser vi mellan till exempel klasser, ämnen, flickor och pojkar, föräldrarnas olika utbildningsbakgrund samt barn och elever med svensk och utländsk bakgrund?
- Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller olika resultat som till exempel betyg, prov eller enkäter och självskattningar i BRUK?
- Hur relaterar resultaten till varandra samt till kommunens och rikets resultat?
- Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?
- Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och kamrateffekter etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen?
- Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att inhämta ny kunskap och vidga våra perspektiv?
- Hur vet vi det vi vet?
- Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer?
- Hur kan de ”rimliga” förklaringarna problematiseras i förhållande till relevant forskning?
I vilken mån speglar resultaten elevernas faktiska kunskaper?
Bedömningar ska göras utifrån för åldern förväntad kunskap utifrån kunskapskraven i läroplanen och utifrån den undervisningen som bedrivs.
Finns andra faktorer som påverkar bedömningarna på skolan?
- Försiktighetsprincipen, att man håller tillbaka bedömningar för att inte riskera sänka elevers betyg senare.
- Progressionstänkande, att man tycker att det ska synas i bedömningar och betyg att eleven utvecklas och blir bättre kunskapsmässigt.
- Prognostänkande, att man väger in hur man tror att det kan tänkas gå för eleven, vilket riskerar att ge en missvisande nulägesbeskrivning.
- Motivationstänkande, att man väljer att använda betyg som ett verktyg för att motivera elever, antingen genom att hålla tillbaka eller genom att belöna.
- Betygsinflation, att eleverna på grund av höga förväntningar på förbättrade resultat, får ett högre betyg, som inte motsvaras av godare kunskaper.
Slutsatser och nya åtgärder
- Mål i form av vad utvecklingsinsatsen förväntas leda till (”Vad vill vi ska hända?”)
- Vilka arbetssätt och metoder som ska användas.
- Vilka kommer att vara delaktiga i processen: barn och elever, föräldrar, medarbetare, funktioner? Hur kan de medverka i uppföljning och dokumentationsarbete.
- Hur processen ska hållas vid liv.
- Vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utvecklingsinsatsen ska kunna genomföras.
- Vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
- Hur insatsen ska följas upp och utvärderas.
- Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?
- Vilken dokumentation finns att använda, till exempel statistiska uppgifter på lärarbehörighet, personaltäthet, elevresultat, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram?
- Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys?
- Hur och när under året ska olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen göras och dokumenteras och vem ansvarar?
Behov av stöd
Hur arbetar du som rektor för att säkerställa alla elevers rätt till särskilt stöd?
Rektors beskrivning av resultat:
- Beskrivning av vilket stödbehov som finns i verksamheten idag utifrån resultat i SKA-områdena höga förväntningar/resultat och inkludering.
Det vill säga ”Vilka utmaningar/behov möter vi när det gäller elevernas lärande?”
Beskrivning av resultat
- Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Har det genomförts någon uppföljning/utvärdering av dessa rutiner och vad visade den? Hur involveras olika roller/medarbetare i denna uppföljning/utvärdering?
- Hur ser det ut med extra anpassningar och särskilt stöd? Vilka behov finns? Vilka hanterar vi väl och vilka har vi svårare att hantera? Hur kompetens och behörighet ser ut för att kunna se vilka behov av utveckling som finns.
- På vilket sätt tas hänsyn till elever i behov av stöd vid resursfördelning?
- Hur specialresurserna organiseras.
- Hur resurser har fördelats och använts.
- Hur fungerar kommunikationen mellan olika roller/medarbetare?
- Vad är det som avgör vilken insats man väljer?
- Hur följer ni upp effekterna av insatta åtgärder?
- Hur lokaler, utrustning och miljö har använts.
Analys av resultat
- Tänkbara och möjliga förklaringar av vad som påverkar och orsakar elevers behov av stöd.
- Vad dessa antaganden bygger på, vad säger forskning och utvärderingar om liknande frågor.
- Om orsakerna tydligt framgår av dokumentationen eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras
- Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?
- Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller behov och extra anpassningar?
- Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och kamrateffekter etc. påverkat behov och extra anpassningar?
- Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara behov och extra anpassningar?
- Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att inhämta ny kunskap och vidga våra perspektiv?
- Hur vet vi det vi vet?
- Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer?
- Hur kan de ”rimliga” förklaringarna problematiseras i förhållande till relevant forskning?
Slutsatser och nya åtgärder
- Mål i form av vad utvecklingsinsatsen förväntas leda till (”Vad vill vi ska hända?”)
- Vilka arbetssätt och metoder som ska användas.
- Vilka kommer att vara delaktiga i processen: barn och elever, föräldrar, medarbetare, funktioner? Hur kan de medverka i uppföljning och dokumentationsarbete.
- Hur processen ska hållas vid liv?
- Vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utvecklingsinsatsen ska kunna genomföras?
- Vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
- Hur insatsen ska följas upp och utvärderas.
- Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?
- Vilken dokumentation finns att använda, till exempel statistiska uppgifter på lärarbehörighet, personaltäthet, elevresultat, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram?
