Scroll To Top

Svenska i alla ämnen på Aggarpsskolan

Den 26 september föreläste Anette Jelvemark Nordqvist, lärare på Nils Fredriksson Utbildning, om Svenska i alla ämnen – utmaning eller möjlighet, på Aggarpsskolan.


 
Hej alla som var med på “Svenska i alla ämnen” på studiedagen!

Än en gång – tack för att jag fick komma! Nu har jag läst era anteckningar och precis som jag trodde så har ni redan jättemånga bra tankar om språkutveckling. Jag hoppas ni läser varandras dokument och testar alla bra idéer ni delar med er av. Vi kan alla läsa aktuell forskning i ämnet, men det är i klassrummen det händer på riktigt, så våga prova och använd det som passar dig och dina elever.

Jag är helt övertygad om att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar alla elever MEN är helt nödvändigt för våra språksvaga elever och andraspråkselever. Ett språkutvecklande arbetssätt handlar mer om att stötta och förstärka än att förenkla.

Förförståelse

Att kolla upp mina elevers förförståelse har blivit ett ständigt återkommande sätt att stötta/använda “byggnadsställningar” när vi börjar med något nytt arbetsområde. Nu i höst har vi arbetat med valet i Sverige i min grundläggande svenska som andraspråksgrupp på Komvux. I denna grupp finns just nu elever i olika åldrar från Eritrea, Polen, Syrien, Thailand, Afghanistan och Peru. Någon har högskoleutbildning, någon har bara gått några år i grundskolan i sitt hemland, någon har läst lite engelska, någon har aldrig varit ute i arbetslivet men alla har en förförståelse. Det gäller för mig att ta reda på vad varje individ redan vet. Jag använder ofta bilder i detta första läge. Upp med bilder som hör ihop med arbetsområdet och låt eleverna samtala om dem. Låt eleverna leta bilder om ämnet och presentera dem för varandra. Jag letar också mycket på UR, SVT Play och Youtube efter korta filmer om ämnet. Just valet i Sverige är ett tacksamt område för där finns ju hur mycket som helst, även på elevernas modersmål.

Intresse/frågeställningar

När jag har inventerat vad eleverna redan känner till brukar vi gå vidare med vad de vill veta. Att själv få formulera frågor är i sig språkutvecklande.

“Jämför” är ett ord som vi använder mycket i gruppen. Hur ser riksdagen ut i ditt land?, Vem styr i ditt land?, Hur går röstningen till i ditt land? etc. Det är alltid lättare för eleven att få prata eller skriva på svenska om något som hen känner till än att göra det om ett ämne som är helt nytt.

Ordlistor

Under förförståelsefasen används alla former av språk i klassrummet; svenskt talspråk, modersmål, engelska, kroppsspråk, bilder. Efterhand skapar vi ordlistor i grupp, i par eller enskilt. Ordlistor kan man göra på många olika sätt – översätt ordet till ditt eget språk, klipp ut bild eller rita bild till ordet, sätt in ordet i en egen mening, hitta synonymer och motsatsord, hitta ordkompisar, byt ordklass etc.

Cirkelmodellen

Medan vi arbetar med ämnesområdet introducerar jag den texttyp jag vill att eleverna ska skriva när de redovisar sina kunskaper. Här använder jag alltid cirkelmodellen på något sätt: presentera goda exempel på texttypen, läs texterna tillsammans, hitta de typiska ingredienserna, samtala om texterna, skriv tillsammans och till slut låt eleverna producera individuella texter.

Nivåanpassad text

I min grupp studerar eleverna i fyra olika delkurser som motsvarar grundskolans olika stadier. Det gör att jag måste nivåanpassa de texter eleverna ska läsa och också ställa olika krav på hur deras egenproducerade texter ska se ut utifrån kursmål och betygskriterier. Det är inte lätt men jag tycker att cirkelmodellen är ett bra stöd både för mig och för eleverna. Eftersom jag undervisar i svenska arbetar vi naturligtvis också med aktuell grammatik i elevernas texter och fokuserar på uttal i samband med muntliga aktiviteter.

Fundera och diskutera

Fundera på hur du kan använda/utveckla/plocka in delar av det här arbetssättet i din undervisning?

  • Kanske kan du lägga bilder och/eller filmer på classroom innan du börjar arbeta med ämnesområdet i klassen så att de elever som behöver längre tid i förförståelsefasen får det.
  • Kanske kan du få hjälp med översättning av texter och ordlistor av studiestödspedagoger och/eller modersmålslärare och/eller elever med samma modersmål som kommit längre med svenskan. Glöm inte ILT där många av kursböckerna finns inlästa på elevernas modersmål.
  • Vid textproduktion är det jättebra med skrivmallar och så kallade “börjor” – texter där du har skrivit meningarnas början.

Ex I Sverige har vi …
Man måste vara 18 år …
Kungen i Sverige …

Ge tydliga instruktioner, både skriftliga och muntliga,  ställ höga kognitiva krav på dina andraspråkselever samtidigt som du visar förståelse för att deras svenska ännu inte räcker till. Tro på dig själv och stå stark i din professionalitet, speciellt när det känns omöjligt. Svenska är ett spännande språk och att få vara med i en individs erövring av språket är fantastiskt.

Den här bilden från Anna Kaya, (Ny i svenska skolan – Mitt undervisningstänk), sammanfattar det arbetssätt jag har försökt beskriva ovan

 

Här kommer till sist några tips på kontinuerlig gratis fortbildning:

  • Gå med i gruppen “Svenska som andraspråk” på Facebook om ni vill få aktuell information, diskutera med kollegor och utbyta erfarenheter.

Gilla och följ de här sidorna på Facebook för mycket matnyttigt:

  • Pedagog Malmö
  • Nationellt centrum för svenska som andraspråk
  • LiSA-Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk
  • Anna Kayas sida
  • På Pedagog Malmös webbplats ligger nu en inspelning av Jim Cummins föreläsning under Pedagog Malmö Live-dagarna som hölls för en vecka sedan. På webbplatsen finns också en flik “svenska/svenska som andraspråk” med bra information.
  • Här är länken till Hulya Basarans blogg som jag nämnde på studiedagen.

Om du har några frågor, kommentarer eller helt enkelt bara vill prata om svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt blir jag jätteglad om du hör av dig.

Allt gott!
/Anette

Ta del av Svenska i alla ämnen – presentation (PDF)

Om Anette

Anette Jelvemark Nordqvist, Nils Fredriksson Utbildning

Jag heter Anette Jelvemark Nordqvist och arbetar sedan 2007 på Nils Fredriksson Utbildning i Svedala kommun. Fram till 2016 arbetade jag framförallt med sfi (svenska för vuxna invandrare) men de senaste åren har jag delat min tid mellan att undervisa i grundläggande svenska/svenska som andraspråk, gymnasiekurserna SVE/SVA1 och 2 på Komvux med arbete i mitt eget lilla företag. Där skriver jag läromedel, översätter läromedel och arbetar som extern redaktör och korrekturläsare. Jag började arbeta som språklärare 1991 på Centralskolan i Svedala med en examen i svenska, svenska som andraspråk och engelska i bagaget. Jag har alltid varit otroligt intresserad av språk så mitt arbete i flerspråkiga klassrum ger mig ständigt nya perspektiv. Språk är spännande!

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala