Du får dig tilldelat en hand – eleverna, föräldrarna, resurserna – och du kan och ska öka värdet. Och de som åstadkommer detta är lärarna. Lärare med höga förväntningar, som uppmuntrar elever att nå utmanande och värdefulla mål, och som gör det på ett omtänksamt och respektfullt sätt. Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där huret. Det är läraren som har en bra relation med eleven och ger rätt feedback så att eleven förstår vad som behövs för att utvecklas. Det är läraren som håller ordning i klassrummet och lär eleven rätt studieteknik. Allt detta är saker som Hattie har identifierat som bland det mest avgörande för att en elev ska lyckas i skolan.

Synligt lärande för att alla ska lyckas

Resultat under SKA-strategin synligt lärande handlar om i vilken mån utbildning och undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Det räcker alltså inte med att ett antal lärare eller ett lärlag tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet. Rektor ska genom styrning, ledning och organisation ge förutsättningar för lärares lärande så att alla elever ska lyckas.

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och undervisning

Hur arbetar du som rektor med att utveckla beprövad erfarenhet, och undervisning som bygger på vetenskaplig grund?

Beskrivning av resultat

• I vilken utsträckning ser vi eller saknar vi, det som framhålls i forskning som framgångsrikt, i vår verksamhet?
• I vilken mån lärarna tydliggör mål och kriterier för framgång. I vilken mån lärarna skapar aktiviteter som synliggör lärandet. I vilken mån lärarna ger återkoppling som för lärandet framåt. I vilken mån lärarna aktiverar eleverna som lärresurser för varandra. I vilken mån lärarna aktiverar eleven som ägare av sin egen lärprocess.
• Hur arbetar lärare med IKT för att främja elevernas lärande?
• Hur arbetar verksamheten för att ta till er vetenskapliga rön, att följa diskussionen bland forskare om metoder och vetenskaplighet? Vilka arbetsformer används i utvecklingsarbetet?
• Hur sker arbetet med att utveckla en beprövad erfarenhet? Hur sker den systematiska utvecklingen av undervisningen? Hur prövas, utvärderas och dokumenteras erfarenheter?
• Vilka effekter/resultat kan du se av genomförda utvecklingsinsatser?
• Hur deltar jag som rektor i diskussioner tillsammans med lärarna om vad som skapar framgångsrik undervisning?
• Vilka goda exempel finns i verksamheten?
• Hur barn och elever upplever att undervisningen har påverkat deras lärande.

Analys av resultat

• Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?
• Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?
• Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och kamrateffekter etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen?
• Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att inhämta ny kunskap och vidga våra perspektiv?
• Hur vet vi det vi vet?
• Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer?
• Hur kan de ”rimliga” förklaringarna problematiseras i förhållande till relevant forskning?
• Är jag i min rektorsroll stödjande och stöttande i det kollegiala lärande bland lärarna?  Är det tillräckligt eller har vi behov av mer tid och plats eller andra metoder och former för vårt kollegiala lärande?

Slutsatser och nya åtgärder

• Mål i form av vad utvecklingsinsatsen förväntas leda till (”Vad vill vi ska hända?”)
• Vilka arbetssätt och metoder som ska användas.
• Vilka kommer att vara delaktiga i processen: barn och elever, föräldrar, medarbetare, funktioner? Hur kan de medverka i uppföljning och dokumentationsarbete.
• Hur processen ska hållas vid liv.
• Vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utvecklingsinsatsen ska kunna genomföras.
• Vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
• Hur insatsen ska följas upp och utvärderas.
• Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?
• Vilken dokumentation finns att använda, till exempel lärlagsdokumentation, personliga handlingsplaner ?
• Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys?
• Hur och när under året ska olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen göras och dokumenteras och vem ansvarar?