Primär sidopanel
Toppmeny
Huvudmeny
Kollegialt lärande som grund för utveckling
Skrivet av Elisabeth Ryberg, den .
Uppskattad lästid:
På Bara Backars förskola pågår ett långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete där relationer, kommunikation och närvaro i mötet med barnen står i centrum.
Under hösten startade vi en bokcirkel kring ”Pedagogiska relationer i förskolan”, en bok som blivit en central del av vårt kollegiala lärande. Genom att läsa, reflektera och samtala tillsammans fördjupar vi vår förståelse för hur relationer påverkar förskolans kvalitet och barns möjligheter att utvecklas, leka och lära. Arbetet är fortfarande i full gång och bygger på insikten att förändring kräver tid, återkoppling, repetition och uthållighet.
Bakgrunden till vårt utvecklingsområde
I vårt systematiska kvalitetsarbete såg vi att vi behövde stärka utbildningsdelen av vårt uppdrag. Undervisningen var redan väl utvecklad, men vi behövde rikta blicken mot de relationella och kommunikativa aspekterna av kvalitet – de delar som vi ofta kallar ”mjuka värden”, men som är helt avgörande för barns trygghet, delaktighet och lärande. Vi ville gå från ord till handling och skapa en gemensam förståelse för vad närvaro, lyhördhet och professionellt bemötande innebär i praktiken. Boken Pedagogiska relationer gav oss ett gemensamt språk och en struktur för att utforska detta tillsammans.
De senaste femton åren har forskare pekat på att processkvalitet och interaktionen mellan personal och barn borde stå i fokus för kvalitetsarbete. – Marie Eriksson
Ett strukturerat kollegialt lärande
Arbetet leds av våra två utvecklingsledare tillsammans med rektor, som genom långsiktig planering och tydliga strukturer skapar goda förutsättningar för professionell utveckling och gemensam bildning. Detta ligger helt i linje med Lpfö 18:s betoning på att arbetslaget ska utveckla utbildningen tillsammans och kontinuerligt höja kvaliteten. Vi arbetar kapitel för kapitel och har delat in personalen i tre samtalsgrupper. I grupperna samtalar vi utifrån frågor som växer fram ur våra anteckningar, genomför bikupor för att fördjupa resonemangen och analyserar filmsekvenser av vår egen praktik. Vi ger varandra feedback utifrån gemensamma observationsunderlag, vilket gör att vi både kan förbättra, bibehålla och utveckla verksamheten.
Relationer som grund för kvalitet

Boken ”Pedagogiska relationer i förskolan” av Marie Eriksson
I våra sammanställningar från de första kapitlen lyfts särskilt betydelsen av kommunikationen mellan barn och pedagoger. För att förstå barnens intentioner behöver pedagogen vara närvarande, lyhörd och uppmärksam på både verbal och icke-verbal kommunikation. Att prata med barnet, inte till barnet, ger barnen reella möjligheter att uttrycka sina tankar och påverka sin vardag, i enlighet med läroplanens krav på inflytande och delaktighet. När vi lyssnar, bekräftar och stannar kvar i barnens känslor skapar vi trygghet och bygger självkänsla. Flera arbetslag har redan sett hur detta stärker barnens mod och sociala trygghet, i praktiken det läroplanen beskriver som att varje barn ska få känna: Jag kan, jag vågar och jag duger.
Tre dimensioner av pedagogiskt stöd
Boken konkretiserar läroplanens värdegrund genom tre former av stöd som alltid finns närvarande i vårt arbete. Det emotionella stödet handlar om att skapa trygghet, omsorg och välbefinnande. Det sociala stödet handlar om att ge barn möjlighet att lära i samspel, utveckla sin förmåga att fungera i grupp och bygga relationer. Det kognitiva stödet handlar om att utmana barnens tänkande, väcka nyfikenhet och stimulera språk, problemlösning och kreativt utforskande. Tillsammans bildar dessa tre dimensioner en helhet som hjälper oss att förstå hur vi kan stödja barnens utveckling på ett medvetet och professionellt sätt. Att expandera lärandet innebär att hjälpa barnet att förstå en situation och kunna använda kunskapen i en annan, vilket är en central del av förskolans uppdrag.
Film och feedback som utvecklingsverktyg
För att utveckla vår praktik använder vi både film och kollegial feedback som viktiga verktyg. Genom att filma vår egen verksamhet får vi syn på sådant som annars är svårt att upptäcka: subtila uttryck hos barnen, vårt eget kroppsspråk och samspelets dynamik. Filmen gör det möjligt att stanna upp, analysera och reflektera över situationer som i stunden går snabbt förbi. Kollegial feedback hjälper oss att fördjupa förståelsen för vår egen praktik och att arbeta mer medvetet med barns trygghet, delaktighet och lärande. När feedback sker i en trygg struktur skapas en kultur där det är naturligt att lära av och med varandra vilket är ett fundament i förskolans professionella uppdrag.
Ett arbete som kräver uthållighet
Att förändra och utveckla en pedagogisk praktik är ett långsiktigt arbete. Det kräver tid, återkoppling, repetition och uthållighet. Vi behöver återkomma till samma frågor flera gånger, pröva nya arbetssätt, reflektera över vad som fungerar och vad som behöver utvecklas vidare. Genom bokcirkeln, filmarbetet och våra gemensamma samtal bygger vi steg för steg en mer medveten och hållbar praktik. Arbetet är inte avslutat utan det är en pågående process där varje ny insikt leder vidare till nästa.
En förskola där både barn och pedagoger växer
Genom vårt kollegiala lärande skapar vi en utbildning där relationer, kommunikation och barns perspektiv står i centrum. Vi arbetar i linje med förskolans nationella uppdrag och bygger en verksamhet där både barn och pedagoger ges möjlighet att växa. Det är ett arbete som fortsätter att utvecklas över tid, och som vi med stolthet och engagemang driver framåt tillsammans.
Ann-Sofi Eklöv & Elisabeth Ryberg
Bara backars förskola