Det är genom våra sinnen vi upplever världen. Ett av våra sinnen är hörseln. Hur påverkas vår hörsel av den miljö vi befinner oss i? Hur påverkas vår inlärning? Hur är ljudet i skolan idag? Hur borde det vara? Och vad kan vi göra för att nå en så optimal ljudmiljö som möjligt i våra pedagogiska verksamheter?

Skolans lokaler ser ofta väldigt olika ut i design och utformning. Några byggnader är från en era där man byggde endast i sten. Några lokaler är byggda närmre dagens datum och då är stora glaspartier mot söder ett utmärkande inslag. I lokalers insida har också stora glaspartier fått stort utrymme och utgör på vissa skolor en tongivande del i inredningen. På vissa skolor finns ett litet fönster i sitthöjd i varje klassrum. Det ger dem som befinner sig på utsidan möjlighet att titta in och det ger dem som befinner sig på insidan möjlighet att titta ut. Men det bidrar också till visuellt buller och en mindre fördelaktig ljudmiljö då glas inte isolerar ljud på samma sätt som en vägg.

Den miljö som en stenbyggnad, med stenväggar och stengolv, utgör ger ljudet optimal möjlighet att studsa i raka reflexer vilket gör att de ljudkällor som ska uppfattas i denna miljö vållar svårigheter för vårt hörselsinne. Tänk dig en kyrka där vi också adderar faktorn att det är högt i tak vilket tillåter ljudet att sprida sig ytterligare. Stora glaspartier ger också ljudet stora, raka, reflektionsytor. Glaspartier må vara vackra att se på och igenom men de är inte att föredra om vi ska ta hänsyn till vårt hörselsinne.

Sett ur människans historia på lång sikt har vi vistats den absoluta majoriteten av vår tid utomhus. Det är ett senare påfund att vi vistas inomhus. Och i den utvecklingen har vårt hörselsinne inte hängt med. Hörselsinnet är konstruerat för att fungera optimalt i den ljudmiljö som råder utomhus. Vad är det då som skiljer ljudmiljön ute från ljudmiljön inne? Den frågan är väsentlig att ställa sig i detta sammanhang. I en inomhusmiljö finns oftast flera raka ytor. De flesta rummen är byggda så att hörnen är 90 grader. Inomhus finns också ett tak vilket inte naturen erbjuder. I naturen, till skillnad från inomhus, är materialet ofta mjukt och/eller oregelbundet format vilket ger oregelbundna ljudreflexer och ett mer naturligt spritt ljud. Vi behöver i undervisningssituationer oftast befinna oss inomhus men vi skulle kunna överväga att ta vår undervisning ut till den miljö vilken vårt hörselsinne är konstruerat för.

I södra Skåne finns två specialskolor vars målgrupp är barn eller elever som är döva eller har olika grader av hörselnedsättning, Östervångsskolan i Lund och Silviaskolan i Hässleholm. Vid byggnation av båda dessa skolor har arkitekter och byggherrar tagit hjälp av sakkunniga gällande hörsel, hörselnedsättning och dess konsekvenser för inlärning. I båda av nämnda skolor finns därför asymmetriska klassrum och andra byggnadstekniska hjälpmedel har använts på ett tydligt sätt i syfte att efterlikna den ljudmiljö som råder utomhus.

Så hur gör vi det bästa av vår inomhusmiljö för att närma oss de förutsättningar naturen kan ge oss?

Vi har ett klassrum som redan är utformat där byggnationen redan ägt rum och vi har den lokal vi har. Hur kan vi då anpassa den för att den ska ge optimala förutsättningar för den som ska lyssna och för den som ska tala? Vad behöver vi för att talsignalen ska nå genom bakgrundsbullret och nå den som ska höra, lyssna och tala?

I SPSM:s “Så skapar du en god ljudmiljö” finns nedanstående pyramid som visualiserar det som nämnts ovan. Hur jobbar vi med de två översta bitarna av pyramiden?

Catrin Tufvesson skriver i SPSMs tidning Lika värde nr 1 2024 om fyra råd för att utforma den fysiska miljön i skolan och listar då nedanstående punkter och i den listan finner vi såväl ljudmiljö som möblering; två av delarna i pyramiden vi faktiskt kan påverka när byggnationen redan ägt rum.

1. Involvera eleverna
2. Ljudmiljö
3. Visuellt buller
4. Möblering och flöde

Det är mer sannolikt att vi har påverkansmöjlighet gällande vår möblering och, till viss del ljussättning av ett rum. Vi kan också göra aktiva val i inköp av de material vi införskaffar till undervisningen. Vi kan påverka lokalens ljudmässiga förutsättningar exempelvis genom att:

• Använda bygelstolar då dessa ger mindre ljud ifrån sig då de rörs över golvet.
• Använda bänkar och bord som har en mjuk yta.
• Tänka tak och/eller montera takpaneler med en god ljudklassning
• Montera väggpaneler för att minska de raka ljudreflexerna från väggarna.
• Ha mjuka mattor på golvet.
• Täta dörrarna.
• Ha ljussättning vilket gör att ljuset faller på den som talar.
• Filttassar på stol- och bordsben.
• Stäng dörrar och fönster i klassrummet för att minska bakgrundsbuller.

I uppsatsen “En effektiv lektion” från 2015 (se referens nedan) undersöktes rumsakustiken i ett klassrum och även vilka samhällsekonomiska effekter en anpassning av densamma kan ge. Det gjordes en lokalanpassning i ett klassrum genom att man sänkte taket och satte ljudpaneler (ljudabsorbenter) av hög klass. Detta i sin tur ledde bland annat till att uppstartstiden för en lektion minskades med 15 minuter i veckan. Eleverna går 35,6 veckor i skolan per läsår. Beskriven anpassning ger således en intjänad lektionstid om 534 minuter per läsår.

Att höra är en passiv process men att lyssna är en aktiv process. Lyssnandet ger tolkning och förståelse av ljuden i omgivningen. I en bullrig miljö i klassrummet påverkas såväl elevernas som pedagogernas förmåga att förstå, koncentrera sig och minnas det som sägs. I en bullrig miljö finns dessutom en större risk att ljudnivån höjs ytterligare då buller är sanktionerat och dessutom nödvändigt för att överrösta den redan höga ljudnivån. Det sker en omedveten höjning av röststyrka parallellt med höjning av bakgrundsbullrets ljudstyrka, detta kallas för Lombardeffekten.

Att som pedagog ha ett ljudmiljöperspektiv i sin undervisning och hur utformningen av undervisningen ter sig kan skapa en stor skillnad för våra elevers förutsättningar att lära sig och orka igenom skoldagen. Som en viktig bonus gör det skillnad för pedagogens förutsättningar att göra detsamma men hjälper också lärarens röst att hålla längre. Man har i flertalet studier sett hur en bullrig klassrumsmiljö sliter på lärarrösten och skapar rösttrötthet eller röstproblem som en naturlig följd. Man har även sett att elever förstår en hes lärare sämre än en med goda röstkvaliteter, ytterligare en viktig anledning till att värna sin röst.

I klassrummet kan pedagogen, gruppen samt samspelet gruppen, läraren och lokalens förutsättningar emellan skapa en ljudmiljö som avlastar och frigör energi till undervisningen. Det kan exempelvis ske genom:

• En god turtagning där namnet på den som får ordet annonseras innan man påbörjar sin utsago. En talar i taget som alla vet vem det är.
• En möblering i klassrummet i hästskoform där eleverna ges möjlighet att se varandra när de talar.
• Använda ett röstförstärkande system, till exempel ett ljudutjämningssystem.
• Använda mjuka tärningar och byggklossar.
• Klä lådors insida med filt.
• Sortera pennor efter färg. Det gör att eleverna inte behöver leta bland pennorna och därmed minskas onödigt bakgrundsljud.
• Att eleverna placeras nära sitt material vilket i sin tur leder till kortare transportsträckor i klassrummet och minskat bakgrundsljud.

Diskussionsfrågor

• Hur ser ljudmiljön ut i ditt klassrum?
• Hur skulle den lokalen där du undervisar kunna anpassas?
• Hur kan du anpassa din undervisning för att förbättra ljudmiljön i ditt klassrum?
• Vilka justeringar kan du göra för att optimera din och dina elevers ork och hur de uppfattar det som sägs i klassrummet?

Källor

• ”4 råd för utformning av den fysiska lärmiljön”
• ”En effektiv lektion”
• Ljudabsorption – nivå 1
• “Ljudmiljön i skolan” 
• SPSM, “Stödmaterial hörselnedsättning” 
• SPSM, “Så skapar du bra ljudmiljö”
• ”Lyssnaransträngning eller talarkomfort om lärares röster och barns lyssnande  i klassrum”

Inlägget är skrivet av Emma Gullin och Ulrika Trivin, Språkteamet, Barn- och elevhälsan