Vi hör nästan dagligen att unga i Sverige mår sämre. Utöver sociala medier och skärmtid, minskad fysisk aktivitet och minskad sömn är skolrelaterad stress något som har betydelse för hur unga människor mår.

Barn med psykisk ohälsa presterar sämre i skolan. I skollagen står det att skolan ska “främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Att elever mår dåligt innebär således en risk för deras utveckling och lärande, och är något som behöver tas på allvar. Mot bakgrund av detta är det centralt att vi som arbetar i skolan är medvetna om de utmaningar som eleverna möter.

Jämfört med andra länder uppvisar Sverige en unik ökning av stress bland elever, samtidigt som trivseln i skolan minskar. Forskning som undersökt effekten av skolstress på skolelever mellan 1993 och 2017 visar att de elever som är mer stressade fått betydligt fler och starkare symtom. Studier visar att höga stressnivåer under tonåren är kopplat till flera negativa konsekvenser såsom sämre akademiska resultat, ökad risk för skolavhopp, ökade psykiska hälsoproblem och minskat allmänt välbefinnande.

Elevernas perspektiv

I maj 2024 släpptes en gemensam rapport av de tre organisationerna Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd som presenterar högstadie- och gymnasieelevers egna perspektiv på hur skolan påverkar deras mående. I undersökningen fann de att prestationskrav är den dominerande orsaken till dåligt mående i skolan.

Undersökningen visar även att prestationskrav och stress för många ger psykiska symtom såsom ledsenhet och panikkänslor. Dessa symtom beskrivs i sin tur påverka koncentrationen, vilket för många ökar stressen. Mer än hälften av eleverna upplever att detta påverkar deras prestation vid betygsgrundande uppgifter eller prov. Eleverna oroar sig för framtiden, och att misslyckade resultat ska stänga dörrar för framtida utbildning och arbete.

Vidare framkommer det i elevundersökningen att oklara betygskriterier och uppgifter påverkar måendet negativt. En högstadiekille säger: ”Det är för mycket otydliga uppgifter i skolan. Det är svårt att begränsa hur mycket kunskap man måste ha för att få ett visst betyg. Då blir uppgiften så stor och stressande.”.

Detta går i linje med en annan studie som undersökte relationen mellan elevers välbefinnande och deras akademiska prestationer. Resultatet visar på vikten av att eleverna känner att de kan förstå och hantera sina skoluppgifter. Med tanke på hur många timmar eleverna spenderar i skolan menar forskarna att upplevelsen av att bemästra aktiviteterna under dessa timmar är viktigt för deras skolrelaterade mående, oavsett hur väl de presterar. Genom Aaron Antonovskys KASAM-modell vet vi dessutom sedan länge vikten av att tillvaron känns hanterbar, begriplig och meningsfull för att vi ska må bra.

“Överlag mår pojkar som presterar medelbra bäst”

Fortsättningsvis pekar forskning på att elever som är låg- och högpresterande mår sämre än de som presterar genomsnittligt. Samtidigt upplever tjejer mer stress än killar. Björn Högberg, forskare inom socialt arbete på Umeå universitet, konstaterar: “Överlag mår pojkar som presterar medelbra bäst”. Han menar att det verkar vara enklare för killar att bygga sin identitet på andra saker än prestation. Björn Högbergs resonemang kan vägas mot följande citat från en tjej i elevundersökningen: “Det blir lätt att koppla betyget till en värdering av sig själv som person.”

Avseende könsskillnader visar en studie att från årskurs 6 till 9 upplever framför allt flickor betydligt mer skolkrav, stress och psykisk ohälsa. Forskare diskuterar att flickor möjligen tar sina studier på större allvar än pojkar, och att misslyckanden leder till mer stress och emotionella problem för denna grupp.

Vad kan bidra till att eleverna mår bättre?

Det har forskats mycket på vad man kan göra för att minska skolstress och öka elevers skolrelaterade mående. En studie framhåller exempelvis att tidigt låta elever öva på copingstrategier, det vill säga hur man hanterar och bemöter svårigheter i livet, kopplat till skolstress. Det finns även flera skolbaserade interventionsprogram för att minska skolstress där man arbetar med exempelvis mindfulness, avslappningsövningar eller kognitiva beteendetekniker såsom känsloreglering, problemlösning och konfliktlösning. En stor metastudie visar att detta faktiskt kan minska upplevelsen av stress hos eleverna.

Enligt deltagarna i elevundersökningen är gemenskap, tillhörighet och vänner viktiga faktorer för att må bra i skolan. För att förbättra måendet önskar de prata mer om psykisk hälsa och ohälsa – gärna som ett schemalagt ämne.

I elevrapporten ger även initiativtagarna flera förslag på hur förutsättningarna för elevernas psykiska mående kan förbättras. Ett förslag är tydligt kommunicerade förväntningar på eleverna i bedömningskriterierna och tydliga systematiska processer kring kommunikation som genomsyrar hela skolan.

Ett annat förslag är en mer likvärdig elevhälsa som syns och finns för alla elever. I rapporten framkommer ett intressant positivt samband mellan elevhälsan och det egna måendet. Av de som anser att elevhälsan fungerar bra på sin skola bedömer 76% också sitt psykiska mående som bra – mot 60% bland övriga elever. Det kan därför konstateras att elevhälsan har ett viktigt uppdrag när det kommer till elevers välmående.

Avslutningsvis visar forskningen att skolrelaterad stress har betydande inverkan på ungas psykiska hälsa och akademiska prestationer. Genom att närmare följa elevernas mående och upplevelse av stress ökar möjligheterna för elevhälsan att tillsammans med övrig skolpersonal “främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”.

Inlägget är skrivet av Gabriella Szemenkar, PTP-psykolog, Barn- och elevhälsan

Reflektionsfrågor

• Hur kan jag i min profession hjälpa elever att känna mindre stress kopplat till skolan?
• Vad kan vi på vår skola tänka på för att fånga upp och arbeta med flickors stress och mående?

Källor:

Folkhälsomyndigheten. (11 januari 2024). Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-paverkar-var-psykiska-halsa/faktorer-som-paverkar-den-psykiska-halsan-hos-barn-och-unga/

Folkhälsomyndigheten. (10 oktober 2023). Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/psykisk-halsa-och-suicid-i-sverige-2022/?pub=126974

Folkhälsomyndigheten. (2023). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22. Nationella resultat. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/48b881b57779498595394ca05525d5d8/skolbarns-halsovanor-sverige-2021-2022-nationella-resultat.pdf

Giota, J., & Gustafsson, J. (2017). Perceived demands of schooling, stress and mental health: Changes from grade 6 to grade 9 as a function of gender and cognitive ability. Stress and Health: Journal of the International Society for the Investigation of Stress, 33(3), 253–266. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1002/smi.2693

Högberg, B., Strandh, M., & Hagquist, C. (2020). Gender and secular trends in adolescent mental health over 24 years—The role of school-related stress. Social Science & Medicine, 250. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1016/j.socscimed.2020.112890

Klapp, T., Klapp, A., & Gustafsson, J.-E. (2024). Relations between students’ well-being and academic achievement: Evidence from Swedish compulsory school. European Journal of Psychology of Education, 39(1), 275–296. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1007/s10212-023-00690-9

Michaela C. Pascoe, Sarah E. Hetrick, & Alexandra G. Parker. (2020). The impact of stress on students in secondary school and higher education. International Journal of Adolescence and Youth, 25(1), 104–112. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1080/02673843.2019.1596823

Socialstyrelsen. (30 mars 2022). KASAM. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kasam/

Sveriges Riksdag. (23 juni 2010). Skollag (2010:800). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/#K1

Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer & Sveriges Elevråd. (22 maj 2024). “Det enda jag tänker på är stress och skola”. https://sverigeselevrad.se/media/1650/det_enda_jag_tanker_pa_ar_stress_och_skola.pdf

Van Loon, A. W. G., Creemers, H. E., Beumer, W. Y., Okorn, A., Vogelaar, S., Saab, N., Miers, A. C., Westenberg, P. M., & Asscher, J. J. (2020). Can Schools Reduce Adolescent Psychological Stress? A Multilevel Meta-Analysis of the Effectiveness of School-Based Intervention Programs. Journal of Youth & Adolescence, 49(6), 1127–1145. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1007/s10964-020-01201-5