Under hösten har årskurs 1 påbörjat ett systematiskt arbete med TRR, Tänka, resonera och räkna. Eleverna har tidigare mött undervisning inspirerad av TRR i förskoleklass, men sedan hösten ingår både förskoleklass och årskurs 1 i projektet tillsammans med NCM. Det har gett arbetet en tydligare struktur och en gemensam riktning.

För oss har TRR blivit mer än ett undervisningsmaterial. Det har blivit ett sätt att utveckla undervisningen gemensamt, med fokus på elevernas matematiska tänkande, resonemang och förståelse.

TRR – mer än tre ord

TRR brukar förklaras med orden tänka, resonera och räkna. På Kyrkskolan har det blivit något betydligt större än tre begrepp. Det har blivit ett gemensamt språk för matematikundervisningen och ett sätt att förstå hur elever utvecklar sitt tänkande.

I arbetet med TRR handlar det inte främst om att eleverna snabbt ska leverera rätt svar. Det handlar om att de ska få möjlighet att tänka, pröva idéer, samtala om sina lösningar, jämföra olika strategier och sätta ord på hur de tänker. När elever får göra det blir matematiken något mer än enskilt räknande. Den blir något vi undersöker tillsammans. Det är också där vi ser en av de stora styrkorna i arbetet. Matematikundervisningen blir inte bara en fråga om procedurer, utan om att synliggöra strukturer, relationer, mönster och begrepp. Eleverna behöver inte bara komma fram till ett svar, utan också förstå varför de tänker som de gör och hur deras idéer hänger ihop.

Så organiseras arbetet

Det kollegiala samtalet har blivit en central del av arbetet. I stället för att enbart planera nästa lektion analyserar vi tillsammans det matematiska innehållet, diskuterar vilka aspekter eleverna behöver få syn på och resonerar om vilka frågor, representationer och arbetssätt som bäst kan stödja elevernas förståelse.

Våra träffar innehåller tre återkommande delar. Först följer vi upp den undervisning som redan har genomförts. Vi tittar på elevdokumentation, lyfter observationer från lektionerna eller inspelade filmer av undervisningen och samtalar om vilka strategier, lösningar och svårigheter som blivit synliga. Därefter planerar vi nästa undervisningscykel. Vi går igenom det matematiska innehållet, identifierar centrala begrepp och diskuterar vilka representationer som behöver lyftas fram. Slutligen formulerar vi våra egna lärdomar. Det kan handla om insikter kring elevers strategier, hur olika representationer stödjer förståelsen eller hur undervisningen behöver justeras för att fler elever ska få möjlighet att delta och utvecklas. Just den delen har varit viktig för oss, eftersom våra möten inte bara har handlat om att ”göra TRR”, utan om att tillsammans förstå vad undervisningen faktiskt gör möjligt för eleverna.

Ett upplägg som stärker deltagandet

Under första TRR-lektionen i veckan organiseras en grupp med färre elever från alla klasser. Gruppen undervisas av specialläraren och riktar sig till de elever som behöver mer stöd för att få förförståelse inför veckans innehåll. Syftet är att ge alla elever bättre förutsättningar att känna igen arbetssätt, begrepp och representationer när de sedan möter veckans övriga lektioner. Vi ser att det stärker deras möjligheter att delta mer aktivt i den gemensamma undervisningen. Energin kan då i högre grad riktas mot resonemang, jämförelser och samtal med andra. På så sätt blir stödet inte något vid sidan av undervisningen, utan en del av att skapa bättre tillgänglighet till det gemensamma lärandet.

Vad händer i undervisningen?

I undervisningen märker vi att den återkommande strukturen skapar igenkänning och trygghet för eleverna. När arbetsformen är bekant kan mer uppmärksamhet riktas mot innehållet. Det blir tydligare för eleverna att förstå att matematik inte bara handlar om att svara rätt, utan om att undersöka, förklara och jämföra.

Sedan augusti har vi kunnat se tydliga tecken på utveckling. Eleverna vågar i större utsträckning resonera högt, de prövar olika strategier och de kan allt oftare förklara varför de tänker som de gör. Det märks också i deras samspel. De lyssnar på varandra, bygger vidare på varandras idéer och blir mer delaktiga i gemensamma matematiska samtal. Matematik blir något de gör tillsammans, inte bara var för sig. Vi ser också att mötet med olika uttrycksformer spelar stor roll. När konkret material, bilder, tallinje, hundraruta, symboler och muntliga resonemang får samverka blir det utvecklande och befästs.

Våra erfarenheter

I början fastnade vi i att följa manuset ordagrant, vilket ibland gjorde att vi missade att stanna upp när eleverna behövde mer tid. Genom att diskutera filmade undervisningssekvenser har vi blivit bättre på att använda materialet mer flexibelt och didaktiskt medvetet.

Vissa delar har fungerat särskilt väl, som talkören, tallinjen och hundrarutan. Ett exempel är när en elev kunde förklara sin additionsstrategi genom att visa hopp på tallinjen. Däremot har analys- och diskussionslektionerna varit svårare, särskilt för elever som har svårt att hålla fokus under längre samtal.

Vi har uppmärksammat att TRR kräver stora förberedelser, vilket gör arbetet sårbart vid frånvaro. Samtidigt har vårt kollegiala arbete gjort oss tryggare. När vi följt upp undervisningen tillsammans, ibland med hjälp av korta filmklipp, har vi sett både elevernas progression och vår ökade säkerhet i att använda materialet flexibelt, till exempel när vi stannar upp vid en elevstrategi och låter den styra undervisningen.

Slutsats

Vi är fortfarande i början av arbetet, men vi ser att TRR ger oss en användbar struktur för undervisning, analys och utveckling. Strukturen hjälper oss att hålla fokus på det matematiska innehållet, på elevernas tänkande och på hur undervisningen kan utvecklas steg för steg.

TRR har blivit både ett stöd i klassrummet och en modell för kollegialt lärande, vi planerar, prövar, analyserar och utvecklar tillsammans. När vi hör eleverna tänka, resonera och räkna blir det tydligt att TRR skapar undervisning där förståelsen får vara i fokus. Samtidigt har arbetet också gett oss anledning att diskutera vad som behöver anpassas, förtydligas och kompletteras. Materialet används inte bara, det prövas, granskas och förstås i professionella samtal.

Diskussionsfrågor

• Hur skapar vi undervisning där elevernas resonemang får ta plats och bidra till lärandet?
• Hur använder vi elevlösningar och elevdokumentation som underlag för att utveckla undervisningen?
• Hur använder vi filminspelningar av vår egen undervisning som underlag för gemensam analys, för att bättre förstå hur vårt agerande påverkar elevernas möjligheter att utveckla en djupare matematisk förståelse?

Viktoria Ripén & Åsa Badeur – Kyrkskolan