Utvecklingsarbete läsåret 25/26

Vårt prioriterade mål på Aggarpsskolan under föregående läsår var att utveckla god undervisning, detta arbete fortgår även under detta läsår. Samtidigt vill vi skapa en kultur där skolan blir en lärande organisation – en skola där lärare pratar om undervisning, lär av varandra och besöker varandras lektioner som en naturlig del av det dagliga arbetet. Nedan beskriver vi vilka steg vi har tagit i detta arbete, vilka lärdomar vi tar med oss och vad vi kommer att ta med oss in i detta läsår.

Steg 1 – Vad är god undervisning?

Exakt vad ”god undervisning” innebär är svårt att definiera med en enda mening. Bara på vår skola finns det en ganska stor spridning i vad vi som individer anser utgöra god undervisning, beroende på bland annat ämne och elevgrupper. För att vi på Aggarpsskolan skulle få en mer gemensam bild började vi därför med att i mindre grupper diskutera god undervisning utifrån tre enkla frågor: ”Vad ser jag?”, ”Vad hör jag?” och ”Vad känner jag?” när undervisningen fungerar som bäst.

Frågorna hjälpte oss att så konkret som möjligt samla in hela kollegiets bild av vad vi anser utgör god undervisning. Vad gör läraren? Hur gör läraren? Vad gör eleverna? Vad hörs i rummet? Hur upplevs undervisningen?

Alla grupper fick dokumentera sina tankar. När vi i utvecklingsgruppen sedan sammanställde materialet kunde vi se återkommande mönster och formulera fem punkter som vi menar är centrala för god undervisning på Aggarpsskolan:

• Förtroendefulla relationer – relationellt ledarskap

• Tydligt ledarskap – struktur och rutiner

• Höga förväntningar – att tro på elevernas förmåga att lyckas

• Ämneskunskaper – med variation i undervisningen

• Uppföljning och återkoppling – att följa elevernas lärande och ge dem återkoppling framåt

Steg 2 – Val av fokusområde

När vi hade enats om ovanstående fem punkter till god undervisning valde vi att fokusera på den del som handlar om ledarskap. Ledarskapet i klassrummet är en central del i undervisningen och ett område som är gemensamt för alla oavsett vilket ämne eller vilken ålder man undervisar i.

Möjligheten att till exempel bygga förtroendefulla relationer kan se väldigt olika ut beroende på om du som lärare har 300 elever i bild som du träffar en gång i veckan, eller om du har färre elever som du träffar dagligen. Ledarskap, struktur och rutiner är däremot något som alla lärare kan arbeta med och utveckla, oavsett ämne och elevgrupp.

Steg 3 – Från fokusområde till lektionsobservationer

När vi hade valt ledarskap som fokusområde ville vi hitta ett konkret sätt att utveckla det. Vi valde därför att använda auskultation – att besöka och observera varandras undervisning – som verktyg för att utveckla vårt pedagogiska ledarskap och på så sätt skapa bättre förutsättningar för god undervisning. I samband med ett lektionsbesök skulle ett samtal före lektionen och ett samtal efter lektionen genomföras.

För att dessa observationer och samtal inte skulle riskera att bli något som upplevdes som en kontroll eller bedömning av en kollega valde vi att inledningsvis göra lektionsbesöken så kravlösa som möjligt. Fokus var inte på att hitta vad som var bra eller dåligt, och inte heller på att ge varandra en massa återkoppling, mer än att utgå från de tre tidigare frågorna: ”Vad ser jag?”, ”Vad hör jag?” och ”Vad känner jag?”

Det viktigaste i detta skede var helt enkelt att börja besöka varandras lektioner och vänja oss vid metoden.

Steg 4 – Utvärdering av lektionsbesöken

När vi följde upp i tvärgrupper och diskuterade vad vi fått ut av att besöka varandras lektioner på ett kravlöst sätt framkom flera positiva erfarenheter. Lärare beskrev att de fick syn på saker i både sin egen och kollegans undervisning. Att se eleverna i ett annat sammanhang gav nya perspektiv. Observationerna kunde också ge inspiration och konkreta idéer att ta med tillbaka till den egna undervisningen.

En annan, och kanske den viktigaste, effekten var att samtal om undervisning faktiskt blev av. Detta var något som många upplevde var svårt att hinna med eller prioriteras under en vanlig arbetsvecka, då elever, planering, administration, bedömning, möten och praktiska frågor tar plats. Ett lektionsbesök skapade däremot en naturlig anledning att sätta sig ner och prata om det pedagogiska hantverket.

Det som många lärare dock saknade var en tydligare mall, så att församtal, eftersamtal och själva observationen kunde bli mer konkreta.

Steg 5 – Lektionsobservationer med mall

Inför nästa omgång lektionsbesök tog vi därför fram nedanstående mall för att enklare få till så konkreta diskussioner och så givande reflektioner som möjligt i både för- och eftersamtalet.

Att alla följer en gemensam mall har också fördelen att det blir mer likvärdigt, vilket är en fördel om det nästa gång är nya par eller grupper som observerar varandra.

Steg 6 – Mycket arbete återstår

Förra läsåret genomförde vi tre omgångar med observationer. Efter varje omgång diskuterade vi i olika grupper vad vi fått ut av arbetet – både som observatör och som den som blivit observerad.

Den generella upplevelsen är att lektionsbesök är ett givande verktyg som leder till samtal och reflektioner kring undervisningen och hur den kan utvecklas. Samtidigt finns det många olika önskemål kring hur observationerna ska genomföras. En viktig insikt är också att det kommer att krävas ett kontinuerligt arbete under lång tid för att verkligen skapa den kultur som behövs för att Aggarpsskolan som helhet ska bli en lärande organisation, där vi tillsammans steg för steg tar oss mot en bättre undervisning.

Vi valde att fokusera på punkten ledarskap, men det fanns bland annat önskemål om att rikta fokus mot ämneskunskaper. Det visar att vi fortfarande behöver pröva oss fram för att hitta de former som fungerar bäst för oss.

Det här läsåret kommer vi därför att fortsätta med lektionsbesök, men försöka hitta ett format som gör dem ännu mer givande. Vi funderar bland annat på att skapa grupper, eller lärlag, som arbetar kontinuerligt tillsammans. Där kan vi både arbeta praktiskt med ”hantverket” att undervisa och arbeta mer teoretiskt genom att exempelvis läsa böcker och ta del av ny forskning. Förhoppningen är att detta ska göra det kollegiala lärandet mer kontinuerligt och hjälpa oss att steg för steg utveckla både vår egen undervisning och undervisningen på Aggarpsskolan som helhet.

Skrivet av:

Fredrik Oxlin
Lärare Aggarpsskolan