För att höja undervisningens kvalitet på Marbäcksskolan ska alla lärare arbeta systematiskt  språkutvecklande i alla ämnen, med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Språk är inte bara ett skolämne, det är grunden för tänkande, kommunikation, förståelse och lärande. Därför har vi valt att fortsätta ha språkutvecklande arbete som vårt utvecklingsarbete för alla lärare på skolan.  Vi har haft ett samarbete med kommunens språkteam som har bidragit med föreläsningar under arbetets gång. De har även stöttat utvecklingsgruppen i planering, med litteratur och metoder att testa i vårt fortsatta utvecklingsarbete.

Alla lärare har läst delar av boken Språkliga svårigheter i skolan, vad kan vi göra? (Andersson J., Ashby E. 2024). Här finns många metoder och praktiska arbetssätt beskrivna. En av metoderna vi har arbetat med är Bringing Words to Life. Bringing Words to Life är en metod för att arbeta med nivå 2 och 3-ord som elever ofta möter i undervisningen men som de saknar förståelse för.  Nivå 2-ord är ord som till exempel beskriva, jämföra och sammanfatta. De är viktiga för eleverna att ha med sig i alla skolämnen och vi har blivit uppmärksammade på att vi behöver arbeta mer med dem.  Nivå 3-ord är till exempel fotosyntes, demokrati och täljare, dessa ord är vi ofta duktiga på att arbeta med i vår ämnesundervisning.  Efter att språkteamet varit och föreläst för alla lärarna om metoden valde vi i utvecklingsgruppen att dramatisera en lektionssekvens av metoden, för kollegor där vi använde metoden. Vi ville visa att det inte var svårt eller tidskrävande. Därefter fick lärarna i uppdrag att testa metoden i sin egen undervisning.

Med metoden bringing words to life får eleverna:

• Säga ordet högt i kör.
• Se hur det stavas på tavlan.
• Ge egna förklaringar till vad ordet betyder.
• Höra en vidare förklaring av ordet av läraren.
• Reflektera över när och varför man beskriver.
• Jämföra beskriva med andra närliggande ord.
• Arbeta med aktiviteter kopplat till ordet.

Språkteamet och utvecklingsgruppen valde gemensamt ut ordet beskriva som ett ord att börja arbeta med. Det är ett centralt ord som språkteamet märker att elever högre upp i årskurserna fortfarande har svårt med. Beskriva är ett ord som används oavsett om man skriver en berättelse, förklarar en bild, redogör för en laboration eller funderar kring ett matematiskt problem. Under våra reflektionsrundor i lärgrupperna har det framkommit att det svåraste momentet i modellen är att skapa bra aktiviteter som underlättar arbetet med ordinlärning. Här har vi beskrivit några aktiviteter från åk 1-2 i vår undervisning och hur vi arbetade med ordet beskriva.

Den fula ankungen

När vi läste Den fula ankungen fokuserade vi en lektion på hur författaren valt att beskriva ankungen. Ankungen beskrevs som den fula ankungen, den stora ankungen, den stackars ankungen. Vi skrev upp de olika nominalgrupperna på tavlan. Nästa lektion läste vi texten igen och stannade upp och eleverna fick fylla i nominalgrupperna med stöd av bilder. Hur skulle de beskriva ankungen i de olika delarna av sagan?  Efter högläsningen fick eleverna en lucktext där de fick arbeta med att skriva klart nominalgrupperna: den ______ ankungen. De arbetade i lärpar och när alla var klara arbetade vi igenom lucktexten tillsammans på tavlan. Eleverna hade klurat och testat olika ord. Var det den ensamma ankungen, den stackars ankungen eller kanske den ledsna ankungen? Alla klurade inte utan ett lärpar skrev snabbt “fula” på alla luckorna. De ändrade faktiskt lite i sina luckor när de hörde vad kamraterna skrivit.

Drakarna

I arbetet med att skriva berättande texter fick eleverna träna på att beskriva, särskilt huvudpersonen. Vi hade gemensamt bestämt att alla huvudpersoner skulle vara drakar.

Arbetet inleddes med att eleverna fick skapa bilder av sina drakar. Därefter tränade de muntligt på att beskriva sina drakar för varandra i form av en gissningslek, där de övade på att välja ut tydliga och relevanta detaljer. Inför beskrivandet arbetade vi gemensamt med viktiga begrepp, såsom svans, klor, taggar, fjäll, tunga, horn och vingar, för att stötta eleverna med beskrivande ord att använda.

För att ytterligare synliggöra vad en tydlig beskrivning är använde vi en exempeltext med en beskrivning av en drake. Den arbetade vi med i grupper där eleverna besvarade frågor om textens innehåll och språk samt diskuterade vad som gjorde beskrivningen tydlig och detaljerad.

När alla elever hade färdigställt sina bilder skrev de en egen tydlig beskrivning av en drake. Alla drakar sattes sedan upp tillsammans med beskrivningarna, och därefter parade eleverna ihop rätt drake med rätt beskrivning. Aktiviteten tränade elevernas förmåga att förstå hur ordval påverkar tydligheten.

Geometri

Vid repetition av de tvådimensionella geometriska formerna arbetade vi med ordet beskriva på en matematiklektion. Vi började med att namnge de fyra geometriska formerna. Därefter tittade vi på en bild med en sammansättning av de fyra formerna. Eleverna fick sedan i uppgift att beskriva så noga att läraren som inte såg bilden kunde rita likadant bredvid. Eleverna blev tydligare i sina beskrivningar när de märkte att det lätt blev fel om de inte beskrev vilken färg, storlek samt position formen hade. Var det en triangel där alla sidorna var lika långa? Skulle det vara en liggande eller stående rektangel?

När eleverna var nöjda jämförde vi bilderna tillsammans. De fick därefter i uppgift att göra samma sak i par. En elev fick en lapp med färdiga former på. Den i paret som fick lappen skulle beskriva så att den andra eleven kunde rita så likt som möjligt. Efterhand som de blev klara fick de byta roll.

Avslutande ord

Genom strukturerade samtal, exempel, lekar och användning i olika sammanhang får eleverna möta ord många gånger och på många sätt. Det gör skillnad – orden blir inte bara något man hör, utan något varje elev äger själv.

Vi har fortsatt använda Bringing Words to Life på Marbäcksskolan. Genom att systematiskt bygga elevernas ordförråd ger vi dem bättre förutsättningar att förstå, tänka, samtala och uttrycka sig – i alla ämnen och på alla nivåer.

Just nu är vi i full gång med att utforska betydelsen av ord och begrepp. Hur vet man att man förstår ett ord och hur vet man att man kan förklara ett ord? Att ställa frågor om ord är en viktig strategi att använda med våra elever. Med stöd från språkteamet har vi börjat testa en sorteringsmodell som används för att kartlägga kunskap om ord. Modellen består av tre till fyra fält där orden sorteras in beroende på hur känt ordet är.

Att diskutera:

• Hur arbetar ni med ordinlärning i undervisningen?
• Vilka nivå 2-ord behöver ni arbeta med på er skola?

Vill du läsa mer?

Språkliga svårigheter i skolan, vad kan vi göra? (Andersson J., Ashby E. 2024).

Skriven av:
Frida Celander, Marie Karlsson, Monika Löfstedt, Maria Danielsson, Margareta Brönmark, Karolina Landsiö