Primär sidopanel
Toppmeny
Huvudmeny
Tydligen får man inte säga dagis…
Skrivet av Michael Rystad, den .
Uppskattad lästid:
När jag kom till kommunhuset på måndagsmorgonen var jag lite rädd, eftersom jag inte visste vad jag skulle förvänta mig. Jag visste inte vad jag skulle få göra eller hur de som jobbar där skulle vara. Men jag var samtidigt förväntansfull eftersom att jag skulle få se hur saker som jag inte innan hade tänkt på fungerar och vad man gjorde där.
Första förmiddagen var jag med Jonas som är lokalsamordnare. Det är han som fixar taggarna till olika ställen inom kommunen. Jag fick se när han fixade en tagg till en lärarstudent på en skola i Svedala kommun. Jag tyckte att det var häftigt att se hur det fungerade och att det gick snabbare än vad jag trodde. Efter det skulle han och två andra ha ett möte med en på Svedab som jag fick följa med på. Mötesrummet hade ett långt bord med många stolar. I taket var det en naturbild, som jag tyckte påminde om naturbilderna som finns i taket hos tandläkaren. Det var svårt för mig att hänga med i allt eftersom att jag inte hade varit med på något annat av deras möte. Men det var ändå intressant att se hur ett möte fungerar och hur det ser ut.
På eftermiddagen var jag med Anna, hon jobbar som projektkoordinator. Jag fick hjälpa henne att inventera genom att räkna hur många olika stolar och bord det fanns i olika färger på ett av deras lager. Det var min första dag. Andra dagen var jag inte särskilt rädd eftersom att jag redan första dagen hade märkt att alla var snälla och trevliga. På förmiddagen fick jag jobba med verksamhetssekreteraren inom utbildning, Åse. Hos henne fick jag se olika sidor som förskolor använder, jag fick även testa att göra olika saker själv i de sidorna.
På eftermiddagen var jag med Matilda och hon är utredare, kultur och fritidsnämnd. Hos henne fick jag kolla på bilder som hade passat till olika artiklar i tidningen Svedala Nytt. Det var kul men även svårt eftersom de har begränsad tillgång till vilka bilder de får lov att använda. Det gjorde det svårt att hitta de bilder man var ute efter.
Tredje dagen skulle jag ha varit med någon som jobbar som administratör inom kultur och fritid. Men istället fick jag vara med Ir som är IKT- pedagog. En del av hennes jobb är att förklara hur vissa tekniska prylar fungerar för bland annat lärare. Hos henne fick jag vara med på ett digitalt möte där de diskuterade en robot (AV1) som en elev som inte kan vara med i klassrummet kan ha. Då ser eleven allt genom en skärm och missar därför inte lektionerna. Mötet tyckte jag var intressant eftersom en klasskamrat till mig har använt en sån robot. Därför fattade jag det mesta om vad de pratade om.
Efter lunch var jag med Johan som är IKT- samordnare. Hos honom fick jag testa att använda AI till olika saker. Han visade mig två olika hemsidor, på den ena sidan kunde man lägga in olika dokument som AI sedan kunde sammanfatta och göra många olika saker med som flashcards (NotebookLM). På den andra sidan (Gemini – Canvas) kunde man skapa program och spel med hjälp av AI. Det gjorde man genom att man gav AI:n instruktioner som AI:n sedan använde för att programmera spelet. Det tyckte jag var väldigt roligt och det var häftigt att AI kunde göra det på allt ifrån några sekunder till någon minut. Medan att det hade tagit mycket längre tid att programmera in alla koder för mig.
Luncherna var roliga och det var kul att prata med de som jobbar där. En sak som jag lärde mig under en lunch var att det nästan var olagligt att säga dagis istället för förskola på kommunhuset. Efter att själv sagt dagis.
Sammanfattningsvis har jag hunnit med mycket på min prao hos Utbildningsenheten i Svedala kommun på bara några dagar och ännu är det inte slut. Jag har två dagar kvar och det ska bli spännande att se vad som händer härnäst och vad mer jag kommer att lära mig.
Lea, elev på Spångholmsskolan