Vad är en bra lärare? Elever, vårdnadshavare, huvudmän, politiker och människor i kommentarsfälten – alla har en åsikt om läraryrket och vad som utmärker den goda läraren. Det är egentligen inte så konstigt. Alla har gått i skolan och alla kan dra sig till minnes någon lärare som hade förmågan att engagera hela klassen, som både hade djupa ämneskunskaper och förmågan att förmedla dessa. Någon som var varm och såg varje elev, men samtidigt hade en naturlig auktoritet i klassrummet. När vi pratar om vad en bra lärare är faller vi ofta tillbaka på det anekdotiska, känslomässiga och subjektiva. Samtidigt verkar läraren i en målstyrd verksamhet, med en tydlig förväntan att producera goda resultat. Därför finns det en strävan att finna objektiva, mätbara kriterier på lärarskicklighet och det är lätt att hamna i behavioristiska tankefigurer – “Om läraren bara gör X så blir resultatet Y”.

I år ville vi på Nils Fredriksson utbildning fördjupa oss i frågan “Vad innebär lärarskicklighet?” och försöka undvika både att fastna i det känslostyrt subjektiva och i det förenklande och objektivt “mätbara”.

Vi valde att utgå ifrån Daniel Sundbergs och Jan Håkanssons bok Utmärkt lärare (Natur & Kultur, 2023). Boken bygger på både svensk och internationell forskning från de senaste 20 åren och har för avsikt att visa vilka kvaliteter som kännetecknar lärarskicklighet. Störst fokus i boken lades på del 1 som benämns Kartan. Kapitlen som ingår i denna del definierar lärarskicklighet, men lyfter också flera olika perspektiv att se på den ur, inte minst elevernas perspektiv. Boken i sig kan inte ses som en lathund eller manual till vad som ger en fungerande undervisning, men genom definitioner och exempel kan den ge oss ord och förståelse för de abstrakta formuleringar vi ibland använder när vi beskriver en bra lärare som har “det”.

Vi valde att använda större delen av årets fortbildningsdagar till detta. Fortbildningsdagarna låg utspridda med dryg en månad emellan. Inför varje tillfälle fick all pedagogisk personal läsa ett kapitel. Eftersom varje kapitel var ganska långt och innehållsrikt, inleddes varje fortbildningstillfälle med en sammanfattande genomgång av försteläraren. I genomgången betonades de delar som var återkommande eller särskilt centrala. Därefter lottades personalen i grupper om ca 5-6 personer. Vi gjorde en ny grupplottning till varje tillfälle. Tanken med lottningen var att undvika att fastna i de mönster, roller och åsikter som lätt uppstår i grupper som brukar arbeta tillsammans, så därför valde vi aktivt att inte utgå från arbetslag eller ämneslag. Nils Fredriksson har dessutom en stor mångfald av lärargrupper. Vi arbetar med gymnasie- och vuxenutbildning, SFI, introduktionsprogram, yrkesämnen och teoretiska ämnen och har därför en stor spridning på hur vår lärarvardag ser ut och på vilka utmaningar vi möter. Mångfalden är en styrka i diskussioner om lärarskicklighet och detta var ytterligare en anledning till att vi valde att lotta grupperna.

Vi gav ca 1,5 timmar till gruppdiskussioner vid varje tillfälle. Vi utgick från de diskussionsfrågor som fanns i boken, men modifierade, tog bort och la till för att frågorna bättre skulle passa vår verksamhet och vårt syfte med fortbildningen. När vi förändrade frågorna gjorde vi det med ansatsen att bli mer verksamhetsnära och vi fokuserade på att kartlägga hur lärarskickligheten syns i vår undervisning rent konkret, men också på att identifiera de utmaningar som vi möter och försöka hitta vägar för att hantera dessa. Under diskussionerna cirkulerade försteläraren och rektorerna i grupperna. Efter gruppdiskussionerna fick varje lärare anonymt skriva en kortfattad personlig reflektion kring det man hade diskuterat under dagen. Dessa reflektioner sammanfattades sedan av försteläraren och fick inleda nästkommande fortbildningstillfälle.

Efter att ha läst och diskuterat boken under fyra tillfällen ville vi följa upp arbetet med någonting praktiskt. Vi valde därför att organisera lektionsbesök och personalen grupperades tre och tre, där A besökte B, B besökte C och C besökte A. Även här valde vi att blanda lärare från våra olika verksamheter.

Att genomföra lektionsbesök och öppna upp sitt klassrum kan vara laddat, både gällande att blotta sin undervisning för en kollega, och att som besökande lärare ge feedback. Av den anledningen valde vi att enbart fokusera på de positiva bitarna i undervisningen och på så vis vända osäkerheten kring klassrumsbesök så att de istället kunde hjälpa och stärka en i ens lärarroll. Detta mottogs väl av personalen och många kände sig både stärkta och inspirerade av besöken. Metoden kring lektionsbesök kan nu skruvas på till kommande besök och göras mer utmanande.

Under utvecklingsarbetets gång och i utvärderingar har det framkommit att man har uppskattat boken eftersom den bygger på vetenskaplig grund och att den sätter ord på det som vi ibland har svårt att beskriva. Det är viktigt att notera är att många ser boken som en bekräftelse på att man gör rätt saker idag. Det är samtidigt av yttersta vikt att uppmuntra till utvärdering av den egna praktiken och att man vågar blotta de områden som man är svagare i och skulle behöva utveckla. När man läser en text som denna är det givetvis positivt att man känner igen sig i det som definierar en god lärare. Men det finns också en risk att man hamnar i bekräftelse-bias. Att man noterar allt som man tycker att man gör bra, men omedvetet negligerar det som man inte gör lika bra.

Gruppdiskussionerna har varit avgörande i att få ett djup i fortbildningen. Även vi lärare bär på starka föreställningar om vad lärarskicklighet är och utan diskussionerna hade det varit lätt att fasta i subjektiva tolkningar av bokens innehåll utan att utmanas i dessa. Det är dessutom så att vi använder oss av begrepp för att definiera lärarskicklighet utan att vara överens om vad dessa begrepp står för. Exempelvis är de flesta överens om att läraren bör arbeta relationellt men betydelsen av begreppet ser olika ut för olika personer. Det är kanske inte möjligt eller ens önskvärt att uppnå en manualliknande begreppsdefinition som alla kan följa, men genom gruppdiskussionerna vidgar och utvecklar vi vår egen begreppsförståelse.

Vi hoppas och tror att detta fortbildningsarbete har skapat en större enighet på skolan gällande innebörden av undervisningsskicklighet och dess beståndsdelar. Vi tror också att bokens gedigna forskningsgenomgång har gett oss verktyg för att undvika att hamna i anekdotiska eller förenklade svar på frågan vad en bra lärare gör. Slutligen ser vi att det finns en styrka i att både få det bekräftat att vi som lärare gör rätt saker i våra klassrum, samtidigt som vi ges möjlighet att sätta ord på det som är svårt och försöka hitta lösningar tillsammans.

Författad av Elin Hasselberg, förstelärare NFgy